|
Mårten, 5 år, sitter uppkliven på soffan. Hans syster Stina kommer in och följande dialog utspinner sig:
"Mårten, låt oss leka ta-fatt."
"Nää, de e sånt hundans rännande. Då leker vi heller mor å far. Så bler ja far, så bler ja siddanes."
Fröken:
"Nu ska alla rita en gök."
Efter en stund viftar Erik skadeglatt och beskäftigt:
"Fröken, fröken. Per ritar en fågel."
Doktorn:
"Beklagar fru Svensson, men det är slut. Er man är död."
Den dödförklarade med ytterst svag röst:
"Nej, nej, ja lever än."
Fru Svensson bryskt:
"Tyst Axel, de ved doktorn bäst."
Kyrkoherden är på besök hos August.
"Tycker kyrkoherden om rögad ål?" undrar August.
"Tacka för det, det är de bästa jag vet", svarar kyrkoherden.
"E de då ente tusan ad en ente haur en enda bid himma", utbrister August.
Under en järnvägsresa kom en officer och en skånsk bonde i samtal med varandra. När de for förbi monumentet över slaget om Lund sa officeren till bonden:
"Tänk, jag förlorade min farfars far i slaget vid Lund."
"Jaa", säger bonden. "Lund är min själ en farli sta, en gång när ja va där ble ja å me min paraply."
I en kupé sitter en skåning och en dansk.
Skåningen nyser och dansken försöker inleda ett samtal:
"De nös."
"Ja ved om et", svarade skåningen. |
